25årsdagen.

Idag fyller jag 25 år. Woho. Man hade lite ångest men samtidigt så började det kännas riktigt bra. Det här med J och skolan har fått mig att deppa fullständigt men i och med att jag fått bokat tid till hundkursen nu och sånt så har det börjat att kännas mycket bättre, att nu äntligen kan man se ett ljus i tunneln.

Tills pojkvännen säger i telefon att det här fungerar inte. Att när man tvingar till sig ett möte med honom så säger han att han inte älskar mig längre, att det känns som att han ljuger för mig varje gång han säger att han älskar mig. Att han blir irriterad på mig oavsett vad jag gör, han blir bara irriterad. Att jag bombarderar honom med sms och att han inte kan svara på dem för han blir så jäkla irriterad. Att min hund är sånt jävla skit att så länge jag har henne kommer vi aldrig att bo ihop.

Detta säger han till mig på min födelsedag. Inte igår, inte imorgon, utan idag. Han kommer tillslut fram till att vi behöver ett riktigt uppehåll, där vi hörs en eller två gånger per dag, PÅ TELEFON. Inte träffas och sånt förstod jag det som. Vem vet vad han menar. Han bara leker med mig. Och jag pallar inte det, jag ska anpassa mig efter honom. Har han inte känslor för mig, GÖR DÅ SLUT MED MIG. Håll inte på att bolla runt med mig.

Sen säger han att han tänkte ge mig en present, som har med framtiden att göra, som vi gör ihop längre fram men som han inte kan ge mig eftersom han inte vet om där är någon framtid. Nej men skit i det då och ge mig ett presentkort på HM. Behöver ju inte berätta det för mig. Och om det är det jag misstänker att det är så är han korkad. Vem ger en sådan present när man precis separerat och har massa problem och vet inte alls hur det kommer att bli? Så jag hoppas jag har fel. Nu blir det ju inte ändå, och lika bra det.

Så nu funderar jag på vad jag ska göra. Ger som sagt inte upp i första taget, men det kan inte bara vara jag som kämpar hela tiden, och nu tänker jag inte göra ett piss. Vill han vara med mig, så kan han fixa det här. Jag gör det jag sa jag skulle, flytta till Annette, börja träna med Callie och sen finns det inte mycket mer jag kan göra. Ja, jag ska sluta bombardera honom med sms. Men man börjar ju undra om gräset inte är grönare på andra sidan. Min ork är slut. Borde vara med någon i min egen ålder. Allt detta beror inte bara på att det har gått för fort mellan oss. Inte endast.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0