B-uppsats.
Jag vill börja skriva min b-uppsats nu! Jag har så många idéer och den uppgiften jag håller på med nu handlar om det jag vill skriva om. Det ska bli riktigt kul att skriva uppsats=) Lite skrämmande att skriva ensam, det är ändå en stor uppsats det handlar om, förmodligen runt 20 sidor. Men jag tycker att jag har så bra idéer, och faktiskt redan en frågeställning också så med lite handledning ska det nog gå bra. Längtar ju också eftersom vi inte har några föreläsningar då, så jag har hela maj månad fri så att säga. Kommer spenderas mycket i trädgården, kommer bli brun som jag vet inte vad=P Sen ska jag nog vara rätt mycket på Helsingborgs bibliotek, har hört att den är fin, plus att den ligger i en park så vill man kan man ju bara gå ut och sätta sig om det är fint väder=) Den 21 april så har vi introduktion till uppsatsen, och sen slutar denna kursen den 29 april.
Måste bara säga också att det e fan vad det är tråkigt det här med J. Hade han bara hanterat detta annorlunda så kunde vi fortfarande fikat på lunchen när jag e på biblioteket och han i skolan. Eller snackat om hur roligt det är med hans utbildning och med min uppsats. Eller prata om hans planer som han har med vännerna. Nu istället har vi ingen kontakt alls och ska glömma varandra. Det svintråkigt. Men finns inte så mycket jag kan göra åt det och jag är verkligen ledsen att jag inte känner likadant som han gör. Men jag kan inte göra något som inte känns rätt och jag är ledsen om det sårar honom. Vi skulle inte bli tillsammans igen och jag kan inte sätta mitt liv på paus bara för att det kan såra honom. Är det inte bättre att jag går vidare än klänger efter honom? Jag struntade ju i att skriva på bloggen vilka jag hade träffat och skulle träffa bara för att han inte ville läsa det eller höra det från ngn annan som läst min blogg. Jag skrev ngt precis i början, men då var vi ju ovänner. Men mer än så kan jag inte göra. Det e verkligen tråkigt hur allt detta har blivit och det gör mig lite sorgsen.
Måste bara säga också att det e fan vad det är tråkigt det här med J. Hade han bara hanterat detta annorlunda så kunde vi fortfarande fikat på lunchen när jag e på biblioteket och han i skolan. Eller snackat om hur roligt det är med hans utbildning och med min uppsats. Eller prata om hans planer som han har med vännerna. Nu istället har vi ingen kontakt alls och ska glömma varandra. Det svintråkigt. Men finns inte så mycket jag kan göra åt det och jag är verkligen ledsen att jag inte känner likadant som han gör. Men jag kan inte göra något som inte känns rätt och jag är ledsen om det sårar honom. Vi skulle inte bli tillsammans igen och jag kan inte sätta mitt liv på paus bara för att det kan såra honom. Är det inte bättre att jag går vidare än klänger efter honom? Jag struntade ju i att skriva på bloggen vilka jag hade träffat och skulle träffa bara för att han inte ville läsa det eller höra det från ngn annan som läst min blogg. Jag skrev ngt precis i början, men då var vi ju ovänner. Men mer än så kan jag inte göra. Det e verkligen tråkigt hur allt detta har blivit och det gör mig lite sorgsen.
Kommentarer
Trackback
