Marie

Lugnet varade inte länge. Pratade med en kompis i eftermiddags, om allt som har hänt och hon sa att det e alltid tråkigt när det inte fungerar men tur att det tog slut nu. Och "jag visste inte hur eller om jag skulle berätta det här, men nu kan jag lika gärna säga det, han har varit otrogen mot dig". Berättade vilken kväll och sånt. Jag har aldrig blivit så arg i hela mitt liv. Skakade i hela kroppen, hur fan vågar han göra så mot mig!!! Jag blev inte ett dugg sårad, för som jag sa till min kompis, mina starka känslor för honom försvann ögonblicket han hotade mig. Istället blev jag bara jävligt förbannad, fast hon sa att bara skit i honom nu så kunde jag inte hålla mig och ringde honom direkt och bara skrek åt honom. Hur i helvete vågar han ge mig skit för att jag dansar med en annan kille, när han själv varit otrogen??? Det värsta är att han förnekar det. Nääee jag har inte varit otrogen. Jag hör ju det på hans röst, han ljuger inte speciellt bra. Bara erkänn istället, stå för vad du gjort. Han har själv sagt att vi kommer aldrig att bli tillsammans igen, så varför inte bara erkänna då? Så nu skiter jag i honom, pallar inte mer. Jag orkar inte med det här. Jag tycker synd om hans framtida flickvänner. Han har varit otrogen förut, han kommer att vara det igen. Spelar ingen roll om det var dåligt mellan oss då, absolut ingen ursäkt för att vara otrogen. Och han vet att jag är helt emot det, jag förlåter inte sådant. Men det borde ju inte spela ngn roll, han behöver inte oroa sig för om jag kommer att förlåta honom eller ej, vi har ju ändå ingen framtid ihop.

Fan vad jag är arg.