Ledsen.

Nu börjar det sjunka in. Att det verkligen är över. Och jag blir så ledsen, för jag trodde verkligen att jag hade hittat den jag skulle spendera resten av mitt liv med. Den som trots hans unga ålder redan har klart för sig hur hans framtid ska se ut, vill ha hus, barn och hela den biten. Som fick mig att känna riktiga känslor av ren lycka, och som fick det att pirra i mig även långt efter att vi trättades första gången. Den som jag skulle göra allt för, ställa upp för i vått och torrt. Och nu är allt över bara för att vi hade för bråttom. För att vi ville nå den framtiden alldeles för fort. Mitt hjärta har aldrig varit så trasigt som det är nu.

Singel.

Idag gjorde jag och James slut. Han kan verkligen välja sina dagar också, kunde inte ha väntat till imorgon. Nu blir det ingen 25årsfest ikväll, och min födelsedag har förstörts helt och hållet. Mitt hjärta är krossat, men samtidigt så känns det fruktansvärt skönt, som en sten har lättats från mitt bröst. Nu behöver jag inte kämpa för ett förhållande där jag inte mår bra. Nu finns det inget jag kan göra längre, och det är en lättnad. Beteendet som James visade idag gör det hela mycket lättare också. Ja, jag är ingen ängel. Men jag skulle aldrig bete mig som han gör. Det finns olika sätt att hantera saker som det här, och han har valt fel sätt, kan ju bara hoppas att han beter sig rätt hädanefter. Jag ska hämta mina saker så snart som möjligt, sen har vi inte längre något med varandra att göra. Synd, för hade det slutat på ett bättre sätt kunde vi ju fortfarande haft kontakt, varit vänner. Men helsike heller att det kommer att gå nu, jag har blivit alldeles för sårad för det.

Så ikväll blir det hemmakväll, ska titta på ett avsnitt av greys anatomy nu och kanske få sova en timme innan melodifestivalen börjar. Nästa helg däremot blir det utgång i Malmö =) Vi ska ha en riktig singelkväll, blir väl en fyra-fem stycken hemma hos Petra med utgång därefter. Sa till Petra att det kommer att förekomma en del hyss då=P Nej, men jag vill ut och dansa och ha roligt först och främst, utan att behöva avsluta kvällen med bråk för ingenting. Ska bli skoj!

Nu ska jag deppa till greys.

upd. nej jag struntar i greys och ska försöka sova istället. Men har funderat på det, jag tror inte james ville vara i ett förhållande längre men vågade inte göra slut, så därför muckade han gräl med mig så mycket han kunde för att få en ursäkt att göra slut. Varför var han annars så snabb på att sätta sig som singel på facebook t ex? Tog inte ens en halvtimme liksom. Och det är bara patetiskt. Får se hur länge han klarar vara ensam, verkar ha problem med det. Fast iförsig, han har ju Jonas hos sig.

Halvvägs åtminstone.

Ingen skola idag. Men jag har iaf gjort uppgiften och ska skicka in den strax. Nej, jag blir alldeles för stressad, jag ska istället baka kanelbullar idag. Är sugen på att shoppa en del idag, det blir jag ibland när jag är deppig, är lite terapi liksom. James och Jonas åkte precis iväg för att bli klara med det sista inför ikväll, då är det club harmony och James ska vara dj. Jag ska dit, men blir nog bara snabbvisit för jag är inte alls sugen på det. Jag vill spara mig till imorgon dessutom ;) Då blir det fest!

Fortfarande jätteförvirrad när det gäller James och mig. Fattar noll. Känslan i kroppen är allmänt bättre dock, men blir väl så efter alla endorfiner från igårkväll ;) Jag vet fortfarande inte hur jag ska agera, reflexen att fly kommer hela tiden. Har mycket svårt att klara denna situationen.

Blir nog till att shoppa skor idag. Kom på att skopunkten ligger nära här, perfekt=) Fin födelsedagspresent hihi.

Inga kanelbullar.

Det blev inga kanelbullar. Av ngn mystisk anledning sitter det inte någon propp för spisen, så den fungerar inte. Och James har ännu inte kommit hem med någon ny. Och nu är det alldeles för sent att börja baka, tar mig nästan tre timmar med all jäsning och sånt. Hungrig som en idiot är jag också, kan ju inte laga mat eftersom spisen inte fungerar, och mackor kan man inte äta hur mycket som helst av. Så det är lite mög.

Helsingborg.

Då var jag här igen. Tittar på House och äter nötter. Jag är iallafall ensam. Snart dags att baka bullar.

Stressigt.

Jag är så stressad att jag skulle kunna lägga mig och sova i 24 timmar. Trots att jag druckit kaffe där Micke tappat räkningen och hällt på så mycket kaffebönor att man skulle kunna asfaltera uppfarten till huset. Men måste plugga trots att jag inte kan koncentrera mig. Ska iaf ta med mig datorn och kompendiet till James sen så jag kan sitta där och plugga mellan varven. Måste handla och baka. Kan förmodligen inte låna bilen någon längre stund så jag får nog åka till systemet på lördag typ. Kan ju plugga när bullarna ligger på jäsning.

Var jättenära att åka till djursjukhuset idag med Callie, som ju blev attackerad i tisdags. Har kommit fram till att det måste ha varit en bullmastiff, räligt. På kvällen började hon halta, och igår blev hon snabbt sämre, med lite feber och benet svullnade. Hon kunde inte stödja på det och bara låg och sov. På kvällen dock blev hon piggare igen, och hon har hela tiden ätit och druckit. Idag är hon bra mycket bättre och febern har släppt lite, svullnaden har börjat gå ner och hon har börjat använda benet igen. Syrran tyckte inte att jag skulle åka in med henne, så jag hoppar det. Så länge hon inte blir sämre och slutar äta.

Kommit fram till att gårdagens födelsedag var den värsta jag någonsin har varit med om, förstår inte hur någon kan utsätta en annan för ngt sånt här. Det e ju som att bli dumpad på alla hjärtans dag. Mitt förhållande med James börjar kännas mindre och mindre som ett förhållande och efter denna veckan kommer vi nog inte att ses speciellt ofta. Jag har inte mer ork, börjar känna mig ganska så likgiltig för hur detta kommer att gå. Jag kan inte lösa allt, och jag har ingen lust att sitta här och vänta på att James ska bestämma sig, eller att få tillbaka känslor som han kanske aldrig får igen. Vadå, ska jag sitta och vänta och sen en dag i sommar kommer han fram till att det inte fungerar? Så har jag satt mitt liv på paus tills dess? Just nu känns det hopplöst, vad ska jag kämpa för? Ett förhållande utan känslor?

25årsdagen.

Idag fyller jag 25 år. Woho. Man hade lite ångest men samtidigt så började det kännas riktigt bra. Det här med J och skolan har fått mig att deppa fullständigt men i och med att jag fått bokat tid till hundkursen nu och sånt så har det börjat att kännas mycket bättre, att nu äntligen kan man se ett ljus i tunneln.

Tills pojkvännen säger i telefon att det här fungerar inte. Att när man tvingar till sig ett möte med honom så säger han att han inte älskar mig längre, att det känns som att han ljuger för mig varje gång han säger att han älskar mig. Att han blir irriterad på mig oavsett vad jag gör, han blir bara irriterad. Att jag bombarderar honom med sms och att han inte kan svara på dem för han blir så jäkla irriterad. Att min hund är sånt jävla skit att så länge jag har henne kommer vi aldrig att bo ihop.

Detta säger han till mig på min födelsedag. Inte igår, inte imorgon, utan idag. Han kommer tillslut fram till att vi behöver ett riktigt uppehåll, där vi hörs en eller två gånger per dag, PÅ TELEFON. Inte träffas och sånt förstod jag det som. Vem vet vad han menar. Han bara leker med mig. Och jag pallar inte det, jag ska anpassa mig efter honom. Har han inte känslor för mig, GÖR DÅ SLUT MED MIG. Håll inte på att bolla runt med mig.

Sen säger han att han tänkte ge mig en present, som har med framtiden att göra, som vi gör ihop längre fram men som han inte kan ge mig eftersom han inte vet om där är någon framtid. Nej men skit i det då och ge mig ett presentkort på HM. Behöver ju inte berätta det för mig. Och om det är det jag misstänker att det är så är han korkad. Vem ger en sådan present när man precis separerat och har massa problem och vet inte alls hur det kommer att bli? Så jag hoppas jag har fel. Nu blir det ju inte ändå, och lika bra det.

Så nu funderar jag på vad jag ska göra. Ger som sagt inte upp i första taget, men det kan inte bara vara jag som kämpar hela tiden, och nu tänker jag inte göra ett piss. Vill han vara med mig, så kan han fixa det här. Jag gör det jag sa jag skulle, flytta till Annette, börja träna med Callie och sen finns det inte mycket mer jag kan göra. Ja, jag ska sluta bombardera honom med sms. Men man börjar ju undra om gräset inte är grönare på andra sidan. Min ork är slut. Borde vara med någon i min egen ålder. Allt detta beror inte bara på att det har gått för fort mellan oss. Inte endast.

Äntligen!

Just nu känner jag mig lite glad=) Jag precis bokat tid för privatlektioner med Callie på ett hundcenter! Det får ju bli privat eftersom alla kurser är fulla och Callie behöver verkligen få träning och stimulans. Så får riktig gruppträning komma sen när det finns plats. Första lektionen är den 11 mars, sen blir nästa redan veckan efter, men det är bara för att sen är det inte ledigt förrän förste april. Den har jag också bokat=P. Man köper ett fem-kort, sen kan man lägga upp det hur man vill. Men jag tänkte att jag har tre lektioner ganska så inpå varandra, sen kan man ha ett uppehåll på en månad typ och träna på det vi har gått igenom, och sen ha två lektioner till. Vädret blir ju bättre då också, så vi kan vara ute och träna en massa. Känns skitbra, kanske det kan bli hund av Callie också=)


Hemma igen

Nu är jag i mitt hem. Sov hos J ännu en natt. För att han frågade om jag inte kunde sova där inatt, vilket han sen ändrade till "du gör som du vill". Nästa gång han gör det åker jag hem. För inatt sov han på soffan, och då undrar jag vad jag gör där överhuvudtaget. Nu ses vi inte varje dag längre, så det känns som att då borde vi åtminstonde sova i samma säng när vi har möjlighet till det. Nu har jag sovit där tre nätter irad, och så kan det ju inte fortsätta om vi nu ska ha en paus i från varandra. Jag vill träffa honom varje dag men då känns det onödigt att jag bor hos syrran alls. Plus att helgen inte har varit helt bråkfri vilket visar att vi fortfarande behöver vara ifrån varann. Till torsdag iaf=P Sen måste jag dit, börja förbereda inför festen på lördag. Tänk, denna veckan blir jag 25 år gammal. Helt otrolig.

Idag började den nya delkursen och jag har inte lämnat in ett piss på den förra kursen. Så massa plugg har jag att vänta. Äter lite mat just nu, sen ska jag koka kaffe och sätta mig med böckerna. Är ensam hemma i åtminstone tre timmar till, så något bör jag få gjort. Sen smiter jag nog upp på rummet och sätter mig och läser. Ska bara läsa till onsdag, så det kan jag göra uppe på rummet. Med andra ord så är jag ledig imorgon, så får blir sovmorgon och sen råplugg.

Apropå sovmorgon vaknade jag fyra idag. Och kunde inte somna om, gick upp klockan sju. Så ganska seg i skallen.

Men jag dricker o'boy=D

Frosseri

Just nu sitter jag i Helsingborg hemma hos J. Och det känns verkligen som att jag är hemma hos honom, inte att det är mitt hem också. Och det är nog lika bra att det känns så, annars hade det väl varit hundra gånger jobbigare. En dag blir det förhoppningsvis mitt hem igen, men det får tiden utvisa. Ett steg i taget.

Iaf, så passar jag på att slappa. Tittar på första säsongen av House, frossar i chips och läsk. Ja, okej, slängde precis i en maskin med tvätt, men det sköter ju sig själv sen. J är iväg och kör på is =P Har inte en aning om när han kommer hem, men han har också bara varit borta i två timmar, så han är nog borta ett bra tag till hehe. Så därför passar jag på att vara ensam och inte göra ett piss. Borde plugga men sakerna är i Kattarp, så det får vara så helt enkelt. Sätter mig nog någon timme ikväll och läser. Är så fruktansvärt back, att ibland vet jag inte om jag kommer att klara det här. Hade jag garanterat haft ett jobb hade jag faktiskt tagit en paus, även om jag snart är färdig. För just nu vet jag inte om jag blir färdig överhuvudtaget, samtidigt som jag drar på mig massa lån. Kanske man ska börja titta runt efter något lärarvikariat eller ngt. Kanske. Jag ska iaf inte tänka på allt som måste göras, utan ta en dag i taget. Mår liksom inte bra av detta, det tär på en. 

Nu ska jag se ännu ett avsnitt.

Snö.

Fy vad snö det har kommit. Man är inte lite trött på det nu. Men det ska tydligen pendla runt nollan några dagar nu, så det är väl bara att stå ut.

Idag ska jag iaf till J! Vet redan vilken buss jag ska ta, har koll på läget=) Men just nu önskar jag att jag hade en egen bil, det hade blivit mycket lättare då. Men har man inte råd så har man inte. Mitt problem är bara att jag tänkte plugga nu men jag vet inte hur jag ska få motivationen till det. Har tankarna på annat....=)

Jag vill...

...ha sommar och bli brun!!!!


Vad tiden går

Insåg igår när jag skulle sova, att det var onsdag. Jag har varit här sen i lördags! Tiden går verkligen. Synd bara att det inte blir mer vår för var dag, det blir snarare mer och mer vinter. Livsfarligt att gå ut med hundarna nu, speciellt när det är hundar som drar, för under snön ligger isen som kom igår. Imorgon kommer man tillbaka till civilisationen igen. Egentligen har jag en föreläsning, men funderar skarpt på att skippa den. Jag behöver plugga. Så sitter nog och pluggar några timmar, sen åker jag till J på eftermiddagen. Som jag längtar efter att få träffa honom igen! Vi har inte varit ifrån varandra så här länge, sen typ....ja vet ifan. Svinnyttigt är det. På lördag ska jag baka tårta, sen på eftermiddagen kommer familjen på kalas här i Kattarp. Jag är så nyfiken på vad jag kommer att få! Jag vet att minst två syskon har lagt ihop till något...ja, jag har inte en aning för det är inte någon som har frågat mig vad jag önskar mig. Så ska bli spännande=) Sen nästa helg, blir det fest. Jag kunde fortfarande ha den hos J, så slipper jag åka till Malmö med alla saker. Annars skulle det blivit hos Petra. Är bra att sprida ut kalasen så över två helger, känns som jag fyller år i en vecka =P. Själva födelsedagen är på onsdag.

Jaha, om man ska ta itu med dagens pluggande då. Sov till tio för hundarna för förvånansvärt tysta idag. Jojomen.

Fusk

Hörde nu precis på radion om fusk på universiteten. Det har ökat de senaste åren, och vanligast var tydligen kopiering från internet utan källhänvisning. Ja jag hade inte satt källa om jag kopierat något =P Man kan hitta det ändå, men jag tänker inte göra det lätt för min lärare hehe.
Som blivande lärare så ser jag ganska allvarligt på det här och inser också hur jäkla lätt det är att fuska nuförtiden. Förr kunde man skriva av direkt från en bok, men nu är det bara till att klippa och klistra så har man ett arbete. Och det börjar tidigt. Jag spekulerar i att det är lätt för en elev att börja fuska och sedan fortsätta för att dess lärare inte ser det och sätter stopp för det, och det tillslut blir ett sätt att arbeta helt enkelt. Men det beror ju självfallet på skolan och lärare.
Vad eleverna inte inser är att det är inte bara lättare att fuska, det är också lättare att hitta fusket. Så fort man misstänker att ngt är kopierat, googlar man en mening=) Då kommer texten upp där det är taget ifrån. Numera finns det även program där man kan typ scanna en uppsats som jämför med andra texter för att se hur mycket som är kopierat. Är väl vanligast på universiteten, tror inte att jag kommer ha tillgång till det, men det vet jag inte.
Själv är man alltid orolig för att man ska bli tagen för fusk. Inte för att man gör det medvetet, men det kan vara ibland att även om man tror att man omformulerar så har man inte gjort det tillräckligt och det ses som fusk. Där är det lättast när man har engelska böcker, som jag sitter och läser just nu. Det går helt enkelt inte att kopiera rakt av=) Blir automatiskt att man skriver med egna ord, annars blir det svinkonstigt.
Det blir en av de svåraste uppgifterna jag kommer att ha som lärare, att konfrontera någon som fuskar. Jag kom på en elev under min praktik, han fick göra om uppgiften. Vet inte hur det gick för min praktik tog slut. Men då googlade jag en mening och hittade arbetet han kopierat nästan helt och hållet ifrån.
Näe, om man skulle fortsätta med pluggandet. Går bra för engångsskull.

Pluggeliplugg

Inatt sov jag inte lika bra. Vaknade vid två, behövde gå på toaletten. Vaknade nog några gånger till efter det också. Vet inte, kanske jag redan har fått sovit ut och återgår till gamla vanor igen. Oavsett så känner jag mig ändå pigg i huvudet, så idag tänkte jag faktiskt börja plugga redan nu. Igår väntade jag till efter tio innan jag började. Men varför inte börja redan nu om jag nu är så pigg? Hundarna är mycket lugnare idag, nyhetens behag är väl över och de busar inte hela tiden och skäller på minsta lilla ljud så här är lugn och ro, och jag har inte någon som helst lust att lägga mig i soffan och glo på tv.

På lördag ska jag ha kalas för familjen, fyller ju 25 nästa vecka=) Tänk så fort tiden går, jag ska bli tant nu! =P

Ja jäklar

...vad jag började längta till värmen nu. För första gången i mitt liv blev jag riktigt brun förra sommaren, och det är jag verkligen sugen på att bli igen, inte vara den här blekfisen som jag är nu. Och här kan jag ligga hela dagen, syrran har en enorm trädgård. En av mina bästa stunder var för ett par år sen, när jag var hundvakt några dagar. Det var strålande väder, och jag tog en kopp kaffe och satte mig på trappsteget ut till trädgården. Solen värmde och fåglarna kvittrade, katten kom och strök sig runt benen och hunden (Compis) låg under trädet i skuggan och gottade sig. Och det var så tyst, förutom kvittrandet då ju. Det var så härligt! Många sådana stunder kommer jag att kunna ha nu framöver. Kommer ta tillvara varje ögonblick jag har att vara utomhus.

Har kolla upp hundkurser igen, och syrran har tipsat mig om en privat tränare, alltså inte en brukshundsklubb. Den kursen hon har har redan börjat, men man kan ta privata lektioner, vilket jag ska göra. Då kan man koncentrera sig på just vad Callie behöver träna på, som t ex inkallning. Hur jag ska göra för att få riktigt kontakt med min hund så att hon lyssnar på mig. Vill verkligen just det nu också, så att hon kan springa lös i trädgården. Som det e nu springer hon lite var hon vill, som på vägen...i och med det är privatlektioner kan man börja redan nu om man vill, så det är svinbra. Och det bästa av allt är att de har erfarenhet av denna rasen redan, har haft typ fyra eller fem hundar. Och eftersom det är en ovanlig ras så är det väldigt bra. Woho! Så roligt det ska bli! Blir nog en bra vår det här!

En natt full av drömmar

Jag sover jäkligt bra här alltså. Somnar fort och när jag väl sover gör jag det länge. Eller ja, länge för att vara mig=) Det som är annorlunda är att jag sover i ett sträck utan att vakna en enda gång. Typ sex timmar i ett sträck. Annars är det alltid något som väcker mig; Callie som skäller på tidningsbäraren eller ngt annat hon hör, Kiwi som busar runt eller tvunget ska dricka mitt vatten vid sängen, en pojkvän som ligger tätt intill en. Vilket iförsig är mysigt ;), men jag vaknar lätt av det. Men nu har jag inget av det. Syrran tar till och med Callie första rundan, så det slipper jag. Sen vaknar jag ändå vid sex-sjutiden för då går alla upp och hundar skäller och Viktor bråkar osv. Men jag känner mig utvilad. Gick upp åtta och jag känner mig helt utvilad. Men har drömt en massa inatt, känns som att hjärnan bearbetar de som hänt den senaste tiden.

Så vad som händer denna vackra vinterdag, är att jag ska plugga. Skulle egentligen kunna börja redan nu, men det känns så fel att börja redan. Jag brukar ju inte komma igång förrän på eftermiddagen. Så vet inte om jag kan koncentrera mig. Men jag vet inte vad jag ska göra annars. Har inte samma hushållsysslor som hemma, och jag kan inte bara bege mig någonstans. Sitter nämligen på landet utan bil och sista bussen gick precis förbi huset. Nu hade det varit perfekt om det var vår/sommar. Då hade jag lätt lagt mig i trädgården och solat några timmar. Och DET, är något jag längtar till.

Tredje natten

Då var det tredje natten som jag sover här. Stället som numera är mitt nya hem. Men jag känner mig ganska hemlös faktiskt. Tänk om det inte fungerar för J och mig? Då måste jag hitta ytterligare ett nytt ställe. Okej, jag får bo här så länge jag behöver, men jag kan ju inte bo här hela livet. Nej, nu ska vi inte tänka sådär.

Handlade hem lite saker iaf idag, som eget schampoo och tvål och sånt. Har ju ett eget badrum=P Med dusch och bubbelbadkar, dubbla vaskar, bidé...Värsta lyxen=) Nu gäller det att göra det hemtrevligt här. Göra mig hemmastadd. Kommer ju iförsig att sova hos J emellanåt, kommer nog att kännas mer hemma där än här. Första gången blir på fredag, ska först festa lite i Lund, sen sover jag hos honom. Tänk så länge vi ska vara ifrån varandra. Kommer att sakna honom som en galning. Men det är väl bra=) Det känns faktiskt lite pirrigt igen, sådär som det kändes i början. Jag har visserligen alltid pirrat när jag tänkt på honom, även när det varit som värst, så något är där ju.

Framför mig har jag tre dagar fulla med plugg. Alla är iväg på sina saker, så det blir jag och hundarna. Nu minsjäl ska jag komma ikapp. Nästan iaf=)

En NY dag

En ny dag och nya förhoppningar. Jag var i Helsingborg idag och pratade med J. Vi har kommit fram till att vi inte kan bo ihop just nu av olika anledningar, så jag bor hos min syster ett tag. Med ett tag menar jag några månader. Min adress är kvar hos J, men jag bor inte längre där. Så träffas vi lite då och då och ser hur det går. Det blir nog bäst på det viset. Jag vill väldigt gärna bo med honom men vi behöver tid ifrån varandra och hitta tillbaka till hur det var tidigare. Vi är båda överens om detta, sen får tiden utvisa hur det blir. Det kändes bra sen iaf, vi kunde prata som normala människor och jag stannade i några timmar. Känns bra. 

Lång dag


Det känns som att detta kommer att bli en lång dag. Sov visserligen rätt så gott inatt, men nu känns det tungt. Det finns så många frågor och funderingar, och jag vet inte vad jag ska göra. Hjärtat säger en sak och huvudet en annan. Det är väl det klassiska=) Men hade hjärtat varit tyst hade det inte varit ngt tvekan om saken. Det är väl därför som det är så jobbigt.

Mest jobbigt av allt är rädslan för att en av oss kommer att göra ngt dumt. Då är det helt kört, och jag är livrädd för det.

Sova?

Nu ligger jag här i sängen och ska försöka sova. Frågan är hur det kommer att gå. Hoppas att jag sover som en gris. Kan behövas. Det är nyttigt iaf för mig att vara här, får en chans att komma bort och tänka igenom saker och ting. Att få en chans att känna att allt inte är skit, att framtiden inte behöver se så dyster ut. Jag vet inte hur det kommer att bli, men oavsett vilket håll det går på behöver det inte vara negativt.

Det enda jag känner är så trist, är att det är alla hjärtans dag idag. Det var verkligen inte så här jag hade tänkt mig den, och känns tungt i hjärtat att jag ska ligga här ensam och J ligger ensam hos sig. Eller ja, det vet jag ju egentligen inte, han kan ju ha piggnat till och hittar på ngt. Jag hade köpt en present till honom, lite alla hjärtans dag plus att vi skulle firat fyra månader imorgon. Ja, nu kan man förstå varför jag inte skrev så många månader framöver våra dagar, hur länge vi varit tillsammans. Kände att detta var på gång.

Presenten gav jag till honom iaf. Undrar om han öppnat den.

Så var det med det.

Då sitter man hos syrran. Igen. J och jag har bråkat. Igen. Men denna gången har jag fått nog på riktigt. Jag orkar verkligen inte mer. Ska han lov att få slänga ut mig hursomhelst bara för att han mår dåligt? Ska jag behöva sitta som på nålar hela tiden, och inte veta när jag blir utslängd nästa gång? Han körde mig hit, och jag sa att jag behöver en paus, för jag klarar verkligen inte det här. Det är så mycket det handlar om, känns som för mycket att arbeta igenom. Det verkar på honom som att han vill försöka lösa det, jag är inte säker, men jag får den känslan. Men det får vi se...just nu behöver jag sova. Rensa tankarna. Så får vi snacka om det vid ett annat tillfälle.

Fredag kväll

Det blev ingen föreläsning. Läkaren kom först vid halv två och skrev ut honom. Men han mår jättebra efter omständigheterna, är just nu och lämnar Jonas i Höganäs. Så det känns bra!

Och så var kvällen kommen. Jag ska ut med Marita ikväll, en ny bekantskap. Jag träffade henne för ett tag sen när jag och J var på en hemmafest, och vi kom riktigt bra överens och hon ville ha mitt nummer hehe. Jag messade henne en gång och skrev att när jag flyttat hit så får vi hitta på ngt, jag känner ju ingen här! Och det tyckte hon definitivt att vi skulle göra. Denna helgen hade jag inget inplanerat, så jag frågade henne om vi skulle göra ngt, och det blir att vi ska ut en sväng! Ska först hem till henne, sen får vi se vart vi tar vägen. Ska bli roligt iaf! Det är svårt att skaffa nya vänner, känner ingen här så direkt, så får hoppas detta går bra hehe. Men det gick ju bra sist, så varför inte nu?

Imorgon blir det kanske Malmö, men jag ska höra med J först om han vill hitta på ngt. Det är ju trots allt Alla hjärtans dag. Även om jag inte måste fira den så är det ju kul att vara tillsammans iaf.

upd. Vi ska vara hos mig istället=)

Fredagen den trettonde

Undrar hur många som har det till rubrik idag? För mig är det en någorlunda bra dag än så länge iaf. Det dåliga var att jag vaknade klockan fyra och kunde inte för mitt liv somna om. Började tänka på all stress. Vid fem tänkte jag att jag får försöka att lugna ner mig, och gick in på kurshemsidan för att se om hemuppgifterna kommit upp, har inte hört ngt om det och vi har två st som ska in den 23:e. Då såg jag att en av dem kommit upp iaf, plus att föreläsningen jag trodde jag missade i onsdags var flyttad till måndag! Så jag har inte missat den! Det kändes genast mycket bättre. Sen så har jag varit lite bekymrad över idag, för J kommer ju hem men hur? Jag har föreläsning klockan ett som jag verkligen behöver gå på, men det var snack om att han skulle bli utskriven efter lunch. Jaha, men vem ska hämta honom då? I värsta fall hade jag skippat föreläsningen, för J går före, men så ringde han nu och sa att jag kan hämta honom mellan tolv och kvart över tolv. Kanske blir jag fem minuter sen till föreläsningen, men mycket hellre det än att missa hela. Och så behöver jag inte behöva undra hur J tar sig hem eller ngt. Så det känns skönt! Ordnade sig på bästa sätt.

Äcklig mardröm hade jag inatt, brukar inte ha riktiga mardrömmar. Vaknade helt kallsvettig.

Operation

Idag opererade J bort sina mandlar. Standardoperation som tar en halvtimme. Men jag har inte en aning om hur det har gått för det var inte säkert att jag fick vara hos honom på uppvaket, så jag åkte hem istället, så Callie inte skulle behöva vara själva hela dagen. Han ska ligga där i fyra timmar nämligen, så då hade han precis kommit tillbaka till avdelningen när jag behövt åka igen. Så jag sticker dit nu snart istället. Jag ska ringa om en kvart och se om han är tillbaka eller om han är på väg. Jättejobbigt är det att inte veta ngt. Fast hade det gått allvarligt fel så hade hans pappa hört av sig. Men det jobbigaste av allt är att jag vet att han ville att jag skulle vara där när han vaknade. Han sa "gör som du vill", men det gör han alltid, kan inte säga exakt vad han vill att man ska göra. Usch, undrar hur han har det nu. Jag tror jag ska ringa nu istället.

JA!

Jag tömde en låda! Nu är det en låda mindre i förrådet=) Nu tror jag att jag har fyra lådor kvar att gå igenom.

Röra nummer två

Det är redan rörigt. Vad gör Marie då? Jo, hon tar in ÄNNU en låda. Ja okej, jag bar ju ut en låda i förrådet och slängde en annan låda med massa strunt. Men ändå. Mer röra att ta itu med.

Rörigt

Det är väldigt rörigt just nu och jag har svårt att få i ordning. Både när det gäller lägenheten och mitt inre. Skolan är det jobbigaste, ligger fruktansvärt back och jag klarar inte ens av att gå till föreläsning. Jag trodde att det var föreläsning imorgon men det är idag, men jag tror verkligen att jag får mer gjort av att sitta hemma och plugga istället för att gå på en föreläsning. Sen får jag ta tag i det på allvar med nästa delkurs helt enkelt.

Börjar bli jättesugen på att arbeta som lärare nu. Det tröga är att det är ju mycket mer jobb, speciellt i början, med att jobba som lärare än att studera. För det första jobbar man ju, om man har tur, heltid, vilket brukar vara mellan åtta och fyra. Utöver att vara i skolan behöver man sitta hemma, rätta prov, uppsatser, planera lektioner...ha utvecklingssamtal, föräldramöten och så vidare. Som gymnasielärare blir det lite mindre av det sista men det förekommer. Och som nyutbildad lärare börjar man från grunden, man har i stort sett inga förberedda lektioner, så man måste forska och hitta material och sånt. Som historielärare känns det nästan som att man fortfarande läser, för man måste verkligen kunna allt, och det kan man ju inte. Därför måste man plugga in fakta inför varje område.

Ändå längtar jag. Extra mycket dagar som idag, när jag hämtade ut min julklapp. Ja, försenad, men det berodde på flytten och sånt. Jag beställde en bok till mig själv i julklapp, Breven från Iwo Jima. Det är inte bara intressant helt allmänt, men också perfekt att använda i undervisning! Brev och sånt är super i undervisningen för att eleverna ska få en någorlunda verklig förankring. Perfekt också när den finns som film. Och en annorlunda vinkling på andra världskriget. Jag hittade min lektionspärm igår när jag packade upp en låda, ska nog titta lite i den nu och få ännu fler idéer=)

 Gammal historiebok=) Kan man också använda i undervisningen idag hehe. Historien om gamla historieböcker=P

Lägenheten

Det går förresten framåt med lägenheten. Vi börjar få i ordning här, även om det ser ut som värsta bombnedslaget just nu =P. Tavlor har kommit upp, strömbrytare har bytats osv. Jag börjar komma någonvart med mina lådor också, men jag har inte fått någon tom låda än, vilket bekymrar mig lite. Vi har liksom inte så mycket plats i förrådet. Men typ allt som skulle packas ner som inte hade ngt låda har packats ner nu, så nu borde det gå på rätt håll. Allt i varje låda ska ju inte stå i förrådet. Fy för att slå ihop två hushåll. Men så skönt det är nu när jag inte har min lägenhet att tänka på längre, nu gör jag precis det jag velat hela tiden. Koncentrerar mig på på pluggandet och koncentrerar mig på denna lägenheten. Börjar må mycket bättre.

Tisdagen

Då var det tisdag. Helgen var helt okej, blev lite besviken på fredagen för tanken var ju att vi skulle fira Jeppelina, men det blev middag sen film. Jeppelina verkade helnöjd iaf, det var huvudsaken. Sen i lördags var Petra fortfarande jätteförkyld, så det blev ingen utgång. Men det var skitskoj ändå! Vi var fem tjejer som tittade på melodifestivalen, sen spelade vi spel=) Det var riktigt roligt! Tog tåget hem tjugo i tolv, mötte upp J på båten, drack en shot och en cider där, sen tog vi en taxi hem när de stängde. Perfekt avrundning på kvällen! Och nej, inga bilder! Precis sånt som är kul, men tar jag foton då? NEJ. Jaja, bättring nästa gång. Petra och Emma pratade om att gå ut på lördag igen, men det är alla hjärtans dag då och J har precis kommit hem från sjukhuset, ska operera bort mandlarna på torsdag. Så jag tror inte att jag följer med ut. Han kommer bara ligga här halvdöd, men känns bättre att vara hemma om han behöver ngt.

Pluggandet går helt åt skogen. Får jobba väldigt intensivt nu för att komma ikapp. Ska nog klara av det, men det är inte lätt. Kan jag bara beta av något på listan så känns det iaf som att bollen är i rullning så att det andra följer efter. Har svårt att vakna om dagarna, sover lätt till vid tolv-ett tiden, men är ändå trött på kvällen igen. Typiskt stresstecken. Men som tur är vet jag redan om att jag kommer inte igång med saker och ting förrän eftermiddagen ändå, finns ingen mening med att börja plugga klockan tio, jag tröttnar halv elva igen. Om jag ens kommit igång med ngt. Så nu sysslar jag med annat. Promenerat med hunden, tagit ut tavlor i förrådet och in med en låda som jag nu sorterar. Sen ska jag hänga tvätt och slutligen ska jag slänga i en ny maskin. Därefter tänkte jag varva plugg med städ. När man har pluggat i fem år, inne på sitt sjätte, så börjar man ha koll på sina vanor och hur man fungerar=)

Hujedamej. Sex år....

Party!

Jag börjar riktigt se fram emot denna helgen nu! Kom precis hem från Väla, där jag hittade min svarta klänning! Jag har letat efter en sedan min gamla blev för stor. Man måste ha en svart klänning i garderoben, det passar till alla tillfällen. Storlek 36 var den också, det bör ju INTE bli för stort. Någonsin. Jag gillade den så mycket att jag köpte den i en annan färg också, turkos tror jag att det är. Är så dålig på sådana färger, helt blå är den iaf inte, men den är lite mörkare. Jaja, snygg iaf och den ska jag ha på min födelsedag! Skönt att ha det klart. Ska se om jag kanske köper skor till, men det är ett stort kanske. Sen hittade jag två boleros också, har letat efter det i evigheter. Lite tunnare så jag kan ha dem hela året, inte bara under det kalla halvåret. En rosa och en svart. Den svarta klänningen och den rosa boleron ska jag ha imorgon=) Så är jag schlagerfin hehe. Ikväll klär jag inte direkt upp mig, vi ska inte ut ändå. Men tillräckligt fin för att kunna gå ut om jag vill hehe.

Sprit fick jag köpt också hehe, blir bubbel båda dagarna! Gott! Nu ska jag ta igen mig, ordentligt...roligast blir det imorgon, ut och dansa=)
 

Fredag igen

Då var det helg igen. Tiden går fort! Igår blev det ingen utgång, Petra är sjuk plus att vi har alldeles för mycket att göra i skolan. Så det gjorde inte så mycket. Ska hem till Jeppelina ikväll, blir hon, jag och Emma. Vi ska bara sitta och snacka en massa skit. Egentligen vill jag gå ut, men det vill inte de två, så det kommer att bli en väldigt lugn kväll. Funderade på att ta mig till Helsingborg, sista bussen går vid ett, men jag får lite problem att ta mig till bussen så lättare att bara stanna där. Sen bör jag nog stanna där också. Jag och J kan behöva pausen, båda två. Imorgon åker jag ju till Malmö och ska festa loss riktigt ordentligt, sen på söndag tänkte jag sova hos syrran. Blir en välbehövlig paus. Ladda batterierna. Det behövs ibland.

 J fick för sig för ett tag sen att göra en enda stor jättespike i mitt hår. Gick lite sådär=) Här ser man verkligen hur smal jag blivit, alla har börjat säga att det syns i ansiktet nu.
Se skillnaden:
 ojojojoj......

Bilddagbok

Jag funderar på att skaffa bilddagbok. Jag har funderat på det ett tag, men är så dålig på att ta foton. Frågan är om det är lönt då liksom. Får väl börja ta med mig kameran överallt och ta något foto här och där, och se hur det blir. Kan ju lägga in lite foton här för omväxlings skull.

Så här kommer två foton på vårt nya golv som blev lagt idag! Hall + kök, jättebra blev det!




Flytta igen??

Ja, det är inte omöjligt. Men absolut inget säkert än. J har fått chans på en större lägenhet i en annan del av Helsingborg, och det låter väldigt lockande måste jag ju säga. Vad som inte är så lockande dock är att behöva flytta igen helt allmänt. Däremot om vi flyttar dit kommer vi med största sannolikhet inte flytta på ett bra tag, blir till hus eller köpelägenhet i så fall. Men jaja, får se vad J säger när han kommer hem. Kanske inte blir något ju.

Effektiv

Här får man gjort saker! Allt utom det som är viktigast - pluggandet. Jag har iaf fått rensat på skrivbordet, satt papper i en pärm, tvättat och hängt upp en maskin tvätt, bäddat, tagit ut två lådor i förrådet, promenerat med Callie...skickat massa mail och ringt samtal.

Jag måste börja fundera på sommarjobb också ju nu helt plötsligt, efter att ha blivit av med det andra jobbet och flyttat. Och ja, man måste tyvärr börja leta redan i februari. Detta är min sista sommar då jag behöver arbeta, sen har jag ju sommarlov =). Fördelen med att arbeta som lärare hehe. Iaf, jag trivdes jättebra inom hemvården, så jag mailade idag till vård-och omsorgsförvaltningen här i Helsingborg, och frågade vart jag ska vända mig om jag är intresserad av sommarjobb, och ev att jobba lite extra. Fick svar typ efter en halvtimme! Den jag skickat till vidarebefodrade mitt mail till personalsekreteraren. Ja, det betyder inte att jag får jobb där, men jag håller tummarna! Hade varit skönt om det löste sig redan nu, så att man inte behövde oroa sig för pengar i sommar. Kanske jag hade klarat det bara genom att spara pengar, men vi vill ut och resa också och då kommer man inte långt på studiemedlet och utan inkomst i tre månader. Hoppas nu bara att de är snabba med att höra av sig, så jag vet om jag behöver söka andra jobb eller inte.

Hundkurs

Jag är verkligen sugen på att börja hundkurs nu. Dels för att det ska bli roligt men också för att stackars Callie behöver det. Av olika anledningar har det skjutits upp, nu är hon snart 1½ år och är fruktansvärt ouppfostrad. Visst, i hennes ålder testar hunden hur långt den kan gå och vad den kan komma undan med, men eftersom jag inte tränat mer än sitt och ligg med henne så utagerar hon nog mer än vad en annan hund hade gjort. Och just nu är hon inne i en förbannad period.

Men jag vill också ha en hobby liksom, J ska hitta på en massa i vår och jag har ingenting. Han föreslog att jag skulle ta kurser och sånt, men jag orkar inte med mer läsande. På hundkursen blir det lite läsande där med, men det är ju mest praktiskt. Vi ska testa på lydnad, agility, kanske spår...agilityn tror jag Callie kommer att gilla mest, för det är minsann fart i henne och hon gillar att hoppa och studsa. Längtar!

Busigheten lyser i ögonen på henne.

Hemma

Igår var jag inte i skolan och idag har jag ingen skola. Tänkte plugga en massa. Mår lite bättre, så får ju passa på. Ska rensa upp på skrivbordet så att jag kan sitta här i lugn och ro. Slutar med att jag städar hela sovrummet, plus att jag slänger i en massa ny tvätt eftersom jag tömmer det torra. Jag vill ha en torktumlare. Livet hade varit så mycket enklare då. Men ska väl inte klaga, inte alla som har tvättmaskin i sin lägenhet iaf ;)

Blir ingen utgång imorgon, för vi har en massa att göra i skolan, så nog bättre att låta bli. Men fredag och lördag gäller fortfarande! Jag kan verkligen behöva göra något på egen hand på ett helt eget håll. Jag tycker om att vara med J, men vi kan nog behöva paus från det båda två. Då han kan vara hur impulsiv han vill och jag inte behöver fundera på vad som ska hända härnäst.

Ska bara berätta att denna kursen är svintråkig!! Ekonomisk samhällsgeografi...bläh.

Lite mörkrädd

Jag blir lite mörkrädd nu alltså. Vadå märks att jag har mina systrars gener? Ställde mig precis på vågen, den visar alltså 61.3 kg...jag har gått ner 2 kg på ett par veckor. Jag har aldrig vägt så här lite, och jag vet inte vad jag gör för att gå ner i vikt. Tycker jag äter som jag brukar och sånt.

Detta betyder att jag allt som allt gått ner 15,7 kg. På 1½ - 2 år.

Trött

Idag är jag inte mig själv. Sov till halv elva, men kunde inte ta mig upp. Blir ingen skola idag, kan kan verkligen inte. Kan vara att jag börjar bli sjuk, passade Viktor förra veckan när han var jättesjuk, och i söndags var Micke jättesjuk så inte konstigt om jag blir smittad. Immunförsvaret är nog inte vad det bör vara efter den senaste tiden. Och jag tror jag hade lite febertoppar inatt, svettades som en gris emellanåt.

Sen mår jag inte bra i sinnet heller, det är precis som att nu kan jag börja slappna av och då tar kroppen det på allvar och jag får känna allt jag inte låtit mig känna innan. Jag ska göra mig en smörgås, ge hunden mat och ta ut henne, sen blir det sängen för resten. Ikväll får det blir plugg,  just nu klarar jag inte det. Jag ska nog minsann ha lite kaffe också, det dricker jag inte så ofta nuförtiden, hade varit supergott!

Annars blir det en väldigt social vecka, eventuellt blir det utgång i Lund på torsdag, sen blir det hem till Jeppelina på fredag och tillslut utgång i Malmö på lördag. Som gamla goda tiden=) Jag ser fram emot det, verkligen. Kan behöva få annat att tänka på.

Klargöra

Jag vill bara klargöra att jag älskar James väldigt mycket, och jag kan se oss två i framtiden. Annars hade jag aldrig stannat kvar. Vi har bråkat mycket den senaste tiden, men jag vet att det beror på att vi har gått för fort fram och att ger vi det bara tid så kommer vi hitta tillbaka till där vi var.  Vi ska bara komma underfund med varandra, och landa efter allt som hänt. Nu är min lägenhet borta, jag kan varva ner och ta itu med skolan igen och bara vara. Våren kommer snart och vi blir piggare och gladare i sinnet. Därför kan jag inte bara ge upp när det är jobbigt.

Hmm

Det blev riktigt illa igår. Jag råkade se att J hade skrivit till sin bästa vän att vi hade bråkat, och att jag ville flytta och att det vill han också men inte sade det rakt ut. ?? Till mig hade han sagt att han tror på att man kan arbeta med det om man har problem. Hur ska jag då veta att han egentligen vill att jag ska flytta? Så jag kände bara att vi måste prata, och messade honom att det kanske är bäst om han kommer hem så vi får prata om det. Vad gör han då? Jo ignorerar mig, när jag ringer och messar. Lägger på när jag ringer. Får ett mess "mellan 4 ögon" sen stänger han av mobilen. Jag frågade om han kommer hem snart, men inte ens det kunde han svara på. Får äntligen tag på honom, och jag frågade om han var på väg. Nej, svarade han. Jag ska köra snart. Men först skulle han till sina föräldrar. Jag kunde inte förstå varför han ska prata med alla andra först innan han pratar med mig. Varför kommer jag sist på listan? Han menar på att han måste få andras perspektiv först på saken. Men bör han inte få min sida av saken först? Vettigare är att prata med mig, SEN prata med andra, för då har man rett ut missförstånd och sånt. Till exempel var han förbannad på mig för att han trott att jag snokat, vilket jag inte gjorde men först inte fick en chans att förklara eftersom han ignorerade mig. Jag blev iaf förbannad, för han kunde inte förstå mig och sättet han sa att han ville prata med mig mellan fyra ögon var så att jag trodde att han skulle göra slut med mig. Jag kan ju inte veta eftersom han inte pratar med mig, och nu går han och drar ut på det dessutom. Så tillslut så skrek jag till honom att jag ringer syrran så får hon komma och hämta mig. Kände bara att varför ska det alltid gå till på hans villkor? HAN behöver tänka och prata med andra, men jag då? Kan han inte åtminstone möta mig på halva vägen? Varför ska jag sitta och vänta på att han ska bestämma sig, och dra ut på vad som kanske är slutet. Så jag packade mina väskor och så åkte jag till syrran. Fick pratat en del med henne. Sen pratade jag med J, fast han inte ville ta det på telefon. Men jag försökte få honom att förstå mig. Han förstår fortfarande inte att jag inte lugnar ner mig när han ignorerar mig, utan det blir precis tvärtom. Och att det är taskigt att låta mig gå och vänta, det är så mycket som står på spel Jag har gett upp allt jag har, och så ska han får lov att göra precis hur han vill. Men det är jag som måste flytta på mig om det tar slut, jag har precis flyttat allting och blir den som får flytta igen. Förtjänar inte jag mer då än att bli ignorerad?
Han sa till mig att han ville prata med andra först så att han inte gjorde något förhastat, ngt som han skulle ångra sen. Okej, det kan jag förstå. Men prata då med mig och säg det. Säg att jag är alldeles för upprörd just nu, jag måste prata med mina föräldrar så kommer jag hem efter det. Låt inte mig lida i onödan. Det är det som är hans problem ju, att han kan inte se det ur mitt perspektiv. Han kom iaf och hämtade mig, vi tog en lång biltur. Jag fick sagt hur jag vill lösa det, men jag kom på sen att jag faktiskt inte fick höra honom. Så jag ska fråga ikväll. Jag vill iaf inte flytta, jag vill inte göra slut, jag vill försöka. Göra mitt bästa att ändra på det som gjorde att vi bråkade från första början, men också att han måste börja lyssna på mig. Jag hoppas att han har hört mig. För annars kommer det sluta med ett storbråk igen, någongång. Så nu är jag hemma  hos oss igen. Vi får ta det lugnt. Har ju gått väldigt snabbt, det är nog delvis därför som det blir så här. Syrran föreslog att jag kunde ju stanna hos henne lite då och då så att han och jag får minipauser från varandra. Det tror jag kan vara bra. Att han kan få komma hem från jobb och vara ensam, göra precis hur han vill, var han vill, naken om han vill. Jag är ju ensam iaf när han är och jobbar, men jag är ju i stort sett alltid hemma när han är hemma. Man får anpassa sig när man är i ett förhållande och bor ihop. Jag fattar det, men gör han?


Städar

Det är något nytt jag har börjat med den senaste tiden, Att städa när jag är upprörd. Det får gärna fortsätta=) Fast förstås, det blir det ju jäkligt stökigt om man har ett perfekt förhållande=P Det är en sak som jag märkt mognat sedan mitt andra förhållande, jag trotsar inte genom att strunta i att städa, utan gör istället det självmant. Okej, det kan gå långt mellan gångerna emellanåt, men det beror på vad som händer för övrigt i livet. Det tar inte lika mycket emot längre att hålla rent. Ja, det låter väl jättekonstigt för vissa, men jag var kvar i tonåren väldigt länge när jag och Dean var tillsammans. Bad han mig om något så var reflexen att inte göra det, typ "du bestämmer inte över mig". Det kan fortfarande sitta kvar ibland, men det mesta är borta. Skönt när man själv kan se förändringen.

Sen är det mycket roligare att hålla i ordning här av någon anledning. Jag gör oftast inte det för min egen skull, jag gör det för J.

Slutet?

Jag vet inte, men det känns väldigt nära iaf för J och mig. Perfekt tajming också, idag är första officiella dagen jag bor på denna adress. Jag visste att det var för tidigt att flytta ihop! Men är man kär och lycklig så tänker man inte logiskt. Jag vill inte att det ska ta slut, det vill jag verkligen inte. Men J är en person man inte kan prata med. Han kan bara se saker ut sitt eget perspektiv, och hur ska man kunna leva med en sådan person? Jag är långt ifrån perfekt, och jag är sjukt medveten om det tack vare J. Men han är inte medveten om sina egna fel. Han stannade i Ängelholm inatt, för han behövde "fundera". Sa till mig innan han åkte att han skulle till Ängelholm och besöka sina vänner, skulle inte ens dricka. Var kom det ifrån att han behövde fundera?  Och drack gjorde han, därför kunde han inte diskutera med mig. Undrar hur det gick med funderandet då. Hålla sig borta härifrån gör bara saker värre, men det inser han inte. För han behöver "fundera". Alltid på hans villkor. Tänk om jag behöver prata då? Istället får jag också fundera, och det jag kommer fram till passar nog inte hans planer. Jag skrev först till honom att jag åker hem till syrran och sover där några dagar, men sen tänkte jag, jag bor ju också här nu, varför är det jag som ska iväg? Så jag skrev till honom att han kan stanna i Ängelholm om han nu behöver fundera. Men han kommer förmodligen hem ändå, för han lyssnar aldrig på mig, gör alltid som han själv vill. Såklart är det jag som flyttar om vi gör slut, men tills dess får det vara på lika villkor. Om han sov borta för han behövde fundera kan han stanna där.

Vad han inte förstår, är att jag har mer tålamod än vad som märks, och någongång tar det tålamodet slut. Att jag menar allvar när jag säger att jag har fått nog. Vilket jag har fått nu.

Blandade känslor

Jag vet inte riktigt hur jag känner just nu, är verkligen en massa blandade känslor. Och jag vet inte vad som är rationellt eller inte. Jag känner bara att har man haft ett stort bråk där det i stort sett nästan tagit slut, borde man kanske sova i samma säng, inte i två olika städer. Känna att man är tillsammans. Speciellt när man inte delar säng så ofta annars. Men det är väl fel av mig. Och nej, faktiskt är jag inte speciellt arg. Nog mer besviken bara.

RSS 2.0